Sjuksköterskebristen — konsekvensen av decennier av nedprioriteringar
Det är ingen nyhet att den svenska sjukvården är i kris. Inspektionen för vård och omsorg genomförde nyligen en nationell översyn av sjukhusvården. Det är skrämmande att läsa bland annat rapporten från Gävle sjukhus. Där sjuksköterskebristen genomsyrar hela rapporten.
Bland annat framkommer följande som en direkt orsak av sjuksköterskebristen:
- Patient som behövde akut hjärtövervakning på specialiserad avdelning fick vänta på akuten i 6 timmar, innan hen förflyttades till en vanlig avdelning, utan sjuksköterskor med kompetens i hjärtsjukvård.
- En äldre patient med allvarliga andningsbesvär fick ligga på akuten i 13 timmar.
- En patient med blodförgiftning fick antibiotikabehandling försenad och låg på akutmottagningen i 12 timmar.
- En patient har fått kärlinflammation från en infart i armen som inte bytts enligt vedertagna rutiner.
Med mera.
Uppgiftsväxling hotar patientsäkerheten
Vi ser nu alarmerande tecken på att uppgiftsväxling till bland annat läkarstuderande och undersköterskor, som inte har kompetensen för de arbetsuppgifter som utförs av sjuksköterskor. Läkemedelsblandning och avancerad omvårdnad med medicintekniska produkter ska endast utföras av yrkesgrupper som har formell och reell kompetens av uppgiften! Läkarförbundet har också varit kritiska till att regionerna utnyttjar underläkare som har svårt att få jobb genom att anställa dem som "låtsassjuksköterskor".
Marie Ström
Allmänheten reagerar
Sjuksköterskebristen leder till så många allvarliga vårdskador att man kan fråga sig varför allmänheten inte reagerar? Det finns dock tecken på att det sker förändring i samhället. Införskaffandet av sjukvårdsförsäkringar — ett tecken på en tappad tro på den offentliga sjukvården har en tydlig koppling till den försämrade patientsäkerheten.
Sjuksköterskans ställning är hotad
För att få sjuksköterskor att stanna i vården krävs en rimlig ersättning och arbetstid för de anställda. Det är ohållbart att kräva att anställda ska gå med på att både ha oskälig ersättning för sitt arbete och en omänsklig arbetsbelastning. Det är inte konstigt att flera kollegor väljer att skola om sig, det finns många korta yrkesutbildningar som kan ge betydligt bättre lön och arbetsbelastning än den nuvarande situationen i yrket. Det är ytterst politikernas ansvar att se till att ett viktiga sjuksköterskeyrket finns kvar. Det finns redan alarmerande tecken på en negativ utveckling, till exempel på högskolorna där kraven för att komma in, både via högskoleprov och betyg — har sjunkit drastiskt. Sjuksköterskeyrket måste bli attraktivt för nästa generations högpresterande elever.
Idag är den enda vägen att få bra arbetsvillkor och ersättning som sjuksköterska att bli konsult. Nu behöver vi ta ansvar för sjuksköterskans arbetsvillkor innan det är försent!
Det är viktigt att allmänheten förstår att den som blandar dina dropp, kateteriserar dina vener eller sätter in åtgärder för att motverka att din äldre släkting inte får svåra liggsår — ska vara en motiverad och kompetent person.
Ersättningen motsvarar inte utbildningen och ansvaret
Faktum är att en sjuksköterska som ofta jämförs med en högskoleingenjör i utbildningslängd. Dessutom har en ökad arbetsbörda i form av skiftarbete, fysisk påfrestning och behov av akuta bedömningar som påverkar en annans människas liv fortfarande har 5000kr mindre i medellön än en högskoleingenjör.
Detta är en av orsakerna till att sjuksköterskor lämnar vården.
Det finns pengar till vapen, soldater och stridsvagnar — men inte till sjukvården
Det är nu dags att vi tar tillvara på vårdens professioner så att de vill stanna i sjukvården. Kan man lägga fler miljarder på stridsvagnar och vapen. Kan man också prioritera vårdens yrkesgrupper. Det finns ingen sjuk människa i Sverige år 2024 som förtjänar att få vårdskador, ligga ensam på en akutmottagning eller få försenad behandling. Nu behövs en förändring!
