Skratta eller gråta? Hälsa och liv
"Ledarna" lämnar skeppet innan det är försent
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta jag vill nog bara helst skrika rakt ut. Min frustration och förtvivlan är enorm över att Sveriges patienter nu får betala priset med hälsa och liv, när vi ser resultatet av politikers beslut grundade utifrån okunskap och högmod som raserat svensk sjukvård.
Politiker har prioriterat och tagit beslut om livsviktig sjukvård fast de inte har en aning om just sjukvård samtidigt som verksamhetschefer knutit nävarna i fickorna istället för att högljutt protestera!
Samtidigt ser vi nu att fler hälso- och sjukvårdsdirektörer i regioner lämnar sina poster en efter en, hittills Kalmar, Dalarna och nu senast Värmland.
I Läkartidningen 27/5 får att läsa att Värmlands hälso- och sjukvårdsdirektör inte orkar med längre och måste tänka på sin hälsa.
Helena Wrete
Hennes orsak att lämna efter endast ett par år på sin post är efter en sketen pandemi, där hon själv inte varit på golvet 24/7 7 dagar i veckan i full mundering med rädsla att dra smittan med hem till sin familj! En annan orsak är för att det är svårt att bemanna upp verksamheten med sjuksköterskor hon själv styrt över!
Är det ett skämt?
Vi sjuksköterskor och övrig vårdpersonal har under många, många år larmat för det här scenariot vi står inför idag.
Sjuksköterskor har varnat och har kommit med förslag till lösningar, vi har påtalat risker med hur svensk sjukvård styrs, vi har kunnat förutse hur det kommer se ut i framtiden- där vi är nu i dag.
I dag ser vi svensk sjukvård kana ut över kanten till stupet och smällen kommer bli hård och skörda liv! Redan 2022 kunde vi läsa detta i Aftonbladet.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Som jag skrivit så många gånger tidigare så har vi sjuksköterskor som idag är konsulter redan lämnat regionerna efter 20 års kamp för att få yrket mer attraktivt genom bättre arbetsmiljö och löneutveckling. Sjuksköterskor kan inte tvingas tillbaka! Nu följer katastrofala konsekvenser p.g.a. det Nationella avtalet där vi påtalat riskerna redan när det kom upp till förslag – ändå blev avtalet verklighet.
Vi var ju tydliga att vi inte tänker ta uppdrag utifrån de förutsättningar avtalet innehöll och idag står regionerna där utan konsulter.
Jag trodde kaptenen på fartyget var den som lämnade sist…
Men så är det inte i svensk sjukvård- där lämnar direktörerna redan när det börjar blåsa till storm! Och till råga på allt har de inte bara flytväst utan en stor jäkla fallskärm också!
Det kanske inte är så konstigt att ordet ynkryggar oavkortat kommer i min tanke!?